Nya momsregler 1 jan 2020

1.   Quick Fix: Krav på momsregistreringsnummer

 

Bakgrund
Idag måste köparens VAT-nummer rapporteras i en periodisk sammanställning och i fakturan. Dagens regler för en EU-försäljning kräver dock inte ett giltigt  VAT-nummer hos köparen. Är det en beskattningsbar person som visar att man har avdragsrätt för ingående moms som man säljer till är regeln ändå tillämplig, dvs man kan sälja utan moms som en EU-försäljning utan ett giltigt VAT-nummer.

 

Nya regler
Från och med 1 januari 2020 blir ett giltigt momsregistreringsnummer för kunden vid leveranser inom gemenskapen ett krav för att få sälja utan moms och tillämpa omvänd skattskyldighet.

 

Hur kan du förbereda dig för Quick Fix?
Från och med den 1 januari 2020 bör företag som levererar varor inom EU se till att kontrollera att köparnas momsregistreringsnummer är giltigt. Kontrollen ska egentligen utföras inför varje försäljning och dokumenteras och sparas. Har man inte en handling som visar att man kontrollerat momsregistreringsnumret vid leverans kan man inte sälja utan lokal utgående moms. Detta bör också skrivas in avtalen, där köparen ansvarar för att man har ett giltigt momsregistreringsnummer vid leverans och om så inte är fallet ska säljaren ha rätt att ta ut moms på försäljningen. Kanske ska även köparen vara skyldig att ersätta säljaren för eventuella skattetillägg som påförs i de fall som köparen inte har ett giltigt VAT-nummer.

 

 

2.    Quick Fix: Bevis på gränsöverskridande godstransport

 

Bakgrund
En leverantör som levererar varor inom EU måste ha tillräckliga bevis för att varorna verkligen transporteras från en medlemsstat till en annan för att få rapportera detta som en EU-försäljning. Idag har EU: s medlemsstater olika regler när det gäller denna bevisning. I vissa länder krävs intyg från köparen som visar att varan ankommit till köparens land.

 

Nya regler
Den tredje quick fixen anger vilka handlingar som krävs för att styrka en transport av varorna till ett annat medlemsland. Har man dessa handlingar kan man vara säker på att man har tillräcklig bevisning. Med detta inte sagt att Skatteverken i de olika medlemsländerna kommer att kräva exakt de handlingar som regeln tar upp. Den utgör dock en grund för Skatteverken att påföra utgående moms om handlingarna inte finns hos säljaren. Har man de handlingar som regeln stadgar är man säker på att få rapportera det som en EU-försäljning.

 

Den nya regeln innehåller två primära kategorier av dokument som kan betraktas som bevis: kategori A-dokument och kategori B-dokument.

 

  • Dokument i kategori A: Det här är dokument i samband med transporten. Till exempel ett fullständigt undertecknat CMR-transportdokument, en fraktsedel, en flygfrakt faktura eller en faktura från en transportör av varorna.

 

  • Dokument i kategori B: Det här är andra typer av dokument, till exempel en försäkring i samband med godstransport, bankdokument som anger betalningen för godstransporten, officiella handlingar som utfärdats av en offentlig myndighet (som en notarie) som bekräftar varornas ankomst i ankomstlandet eller ett kvitto utfärdat av en lagerhållare som bekräftar lagring av varorna i ankomstmedlemsstaten.

 

Om säljaren transporterar varorna ska han ha två handlingar från A eller en handling från A och en från B. Därtill måste dokumenten utfärdas av två parter oberoende av varandra och av säljaren och förvärvaren.

 

Om köparen anordnar transport eller hämtar varorna måste förutom handlingarna enligt ovan också finnas ett intyg från köparen att varorna har transporterats till det andra landet. Detta intyg måste utfärdas innan den 1o:e i månaden efter leverans.

 

Hur kan du förbereda dig för Quick Fix?
Man bör se över rutinerna för vilka handlingar som finns som bevisar transporten till andra länder. Hur samlar man in bevis för transporten? Särskilt viktigt är detta när köparen hämtar varorna. Som framgår av den nya regeln krävs det mycket för att bevisa en transport och det bör man vara uppmärksam på. Det kan vara viktigt att rutinerna för hur bevishandlingar ska hanteras skrivs in i de avtal man har med köpare i andra länder.

 

 

 3. Quick Fix: Avropslager

 

Bakgrund
För att se till att varor ständigt står till förfogande för kunderna har leverantörer ofta lager i sina kunders lokaler. Om lagret överförs från en EU-medlemsstat till en annan EU-medlemsstat konfronteras leverantören ofta med en momsregistrerings- och rapporteringsskyldighet i den medlemsstat där lagret transporteras till. Om det inte finns några förenklingsregler som det t.ex. inte gör i Sverige, leder överföringen till en fiktiv leverans inom EU i avsändningslandet och ett förvärv inom EU i ankomstlandet. Båda ska rapporteras av leverantören. När kunden avropar en vara anses leverantören vanligtvis utföra en inhemsk leverans av varor i den medlemsstat där varorna finns.

 

Vissa länder har redan idag förenklingsregler men inte alla, Sverige är ett land som idag inte har en förenklingsregel. För att få en förenkling och samma regler i alla länder införs särskilda regler för avropslager.

 

Nya regler
De nya reglerna innebär att en överföring av egna varor från en medlemsstat till den andra inte längre kommer att betraktas som en fiktiv transaktion inom EU. När slutkunden avropar varor kommer leverantören att utföra en EU-försäljning från det land som varorna ursprungligen skickats från och kunden gör ett EU-förvärv. Någon momsregistrering krävs inte längre i det land där man har sitt lager. Två periodiska sammanställningar ska lämnas av leverantören, en vid själva överföringen av varan och en när varan tas ut från lagret och säljs till köparen.

 

Vissa villkor måste vara uppfyllda för att att förenklingsregeln ska vara tillämplig, de viktigaste är följande:

  • Varorna skickas till en annan medlemsstat av leverantören eller för hans räkning med avsikt att kommer att levereras till kunden i ett senare skede efter ankomst;
  • Kunden är en beskattningsbar person;
  • Det finns ett avtal mellan kunden och leverantören om att kunden ska bli ägare till varorna;
  • Leverantören inte är etablerad i ankomstlandet;
  • Kunden har ett momsregistreringsnummer i den medlemsstat där varan anländer;
  • Leverantören har information om kundens identitet plus kundens momsregistreringsnummer i ankomstlandet före leveranstidpunkt;
  • Både leverantör och kund måste föra ett speciellt register över dessa varor, specifik information måste finnas i detta register; och
  • Varorna måste levereras till kunden inom 12 månader efter varans ankomst.

 

Om villkoren inte är uppfyllda kan förenklingsregeln inte tillämpas. Leverantören måste momsregistrera sig i det andra landet från den dag som villkoren inte är uppfyllda.

 

Hur kan du förbereda dig för Quick Fix?
Förenklingsregeln kan användas för att undvika momsregistreringar i andra medlemsstater. Företag med lager i andra länder kan se över sina transaktioner för att bedöma om man uppfyller kraven och då välja att avregistrera sig från moms om man idag redan är momsregistrerad. Har man lager i länder där det redan i dag finns en förenklingsregel som gör att man inte är momsregistrerad bör man kontrollera att dessa regler inte ändras på så sätt att det skulle innebära en momsregistrering om man inte ändrar rutinerna. Det är många villkor som ska vara uppfyllda för att få tillämpa förenklingen vilket gör att det kan vara idé att i stället vara momsregistrerad i det land man har sitt lager. Förenklingsregeln är frivillig att tillämpa.

 

 

4.    Quick Fix: Kedjetransaktioner

 

Bakgrund
En kedjetransaktion består av flera efterföljande omsättningar av varor (t.ex. part A levererar varor till part B, som i sin tur levererar varorna till part C). Av logistiska skäl skickas varorna ofta direkt från den första leverantörens lager (i detta fall: part A) till den sista kunden (i detta fall: part C). När varorna transporteras från en medlemsstat till en annan, kan den gränsöverskridande transporten endast hänföras till  en av omsättningarna i kedjan. Endast den omsättningen kan redovisas som en EU-försäljning.

Nuvarande lagstiftning har inga regler för hur detta ska bedömas och här finns risk för dubbel-beskattning då länderna inom EU tolkar detta olika.

 

Nya regler
Från och med 1 januari 2020 införs en regel som stadgar att om mellanmannen (part B) ordnar transporten av varorna själv, eller genom en transportör/tredje part så är omsättningen till mellanmannen en EU-försäljning.  Den andra omsättningen (dvs. leverans från part B till part C) är då en inhemsk leverans i ankomstlandet. Här finns ett undantag och det är om mellanmannen, B förser A med sitt momsregistreringsnummer i användarlandet. Då är det EU-leverans i omsättningen från mellanmannen B till C. Den första omsättningen från part A är då en inhemsk omsättning i avsändningslandet. Observera att regeln bara gäller när en mellanman ordnar transporten, inte om A eller C ordnar transport. Regeln kan tillämpas på kedjetransaktioner med fler än tre parter.

 

Hur kan du förbereda dig för Quick Fix?
Regeln gör att omsättningsland i kedjetransaktioner numera kan fastställas på ett enkelt sätt. När A eller C anordnar transporten finns idag redan regler och metoder för att bestämma omsättningsland vilket gör att det nu finns regler för att bestämma omsättningsland oavsett vem som transporterar varan.  Detta främjar rättssäkerheten för alla inblandade parter. Företag med kedjetransaktioner bör se över sina transaktioner för att bedöma om omsättningsland bedöms på rätt sätt. Med de nya reglerna kan momsregistreringar i andra medlemsstater undvikas genom att hantera transporterna på korrekt sätt.

 

Jenny Thomsson/Skattejurist